perkjellen

Regeringsförhandlingarna visar att ‘ja, men’ är nej och att ‘nej, men’ också är nej.

Ett avtal är inte ett avtal. Det är exempel på att språket används för att dölja faktiska förhållanden. Kriminalvården använder ‘klient’ för att beskriva ‘fångar’. Lagen dömer brottslingar till straff och bland många olika straff är fängelse ett. Den som sitter i fängelse är en fånge.
George Orwell skrev romanen ”1984” för att skildra ett framtida totalitärt samhälle. I den användes strikt förvanskningar av typen ‘krig är fred’.
I Wikipedia beskrivs ‘klient’ som en person som beställer tjänster. ‘Kund’ är en person som köper varor och tjänster.
Kriminalvårdsstyrelsen hette före 1970 Fångvårdsstyrelsen. Att förstå den korrekta betydelsen av ‘kriminal’ blir närmast brottslig. Men skulle Brottsligvården vara bättre än Fångvården.
Kan vi inte få igång en kampanj för att städare är städare och fånge år fånge. Om det är så att dolda totalitära krafter vill fördärva våra begrepp så är det viktigt att använda rätt ord för den företeelse man menar.
Demokrati är demokrati. Socialism är inte demokrati. Till exempel. Vad är då en socialdemokrat? en demokrat som är en särskild sorts demokrat? Och vad är en moderat?

Rättsstaten grundas på en allmän moral, common sense, och kan i koncentration sägas innehålla:  Du skall inte döda, Du skall inte stjäla, Du skall hålla ingågna avtal. Känner du igen dessa regler, de är kända sedan flera tusen år. Den sista delen brukar ibland formuleras: Du skall inte bära falskt vittnesbörd.

Så meddelar nyheterna på TV idag, att deltagarna i Parisavtalet inte håller vad de lovat. Detta är en praktskandal, och vad händer? Brott mot den mest glasklara lag vi har och regeringsrepresentanter som sitter i stora konferenser och firar stora triumfer när de efter stor möda kommer fram till ett avtal. Och som senare meddelar, att de inte hållit avtalet.

Detta är exempel på den sämsta avarten av överhet. Regeringsföreträdare anser sig fria från ansvar. Konsekvenserna skildras nu av journalister som en oundviklig utveckling till mer fattigdom, till fler naturkatastrofer, till fler oväder.

Hur är det? Sverige lär inte ha undertecknat Parisavtalet, så Sverige är oskyldigt. Då kan Sverige faktiskt från den utgångspunkten hälla de övriga, de som ingått avtalet ansvariga för avtalsbrott och hålla dem ansvariga för skada som uppstått och kan komma att uppstå.
Men Rättsstaten är nationell. Än så länge är den inte global. Bara Klimatförändringarna är globala.

Jag läser Mises skrift om Liberalismen och i kapitlet om demokrati skriver Mises följande. Publicerat 1927 men alltför väl passande på dagens situation i Sverige:

”När Regeringen i en demokratisk stat inte längre för den politik som majoriteten av folket vill ha, då behovs det inget inbördeskrig för att få dem till sina ämbeten som är villiga att arbeta som majoriteten vill. Valapparaten och parlamentarismen ser till att regeringsbytet sker lätt och friktionsfritt, utan våld och blodspillan.”

Ja, vad är det majoriteten vill i dagens Sverige?

Antag att i Sverige finns en stor grupp människor som icke kan försörja sig själva av olika orsaker. För en del av dessa erbjuder så samhället en anställningsmöjlighet som ger arbetsgivaren en nivå på kostnaden så att arbetsgivaren blir villig att anställa. För att uppnå en rimlig konsumtionsnivå för den anställde fyller staten på med bidrag med skattemedel.

Det finns alltså en kategori arbetslösa. Det finns alltså en nivå där även denna kategori är anställningsbar. Det finns alltså en bedömning av en konsumtionsnivå.
Denna kategori torde sakna kompetens för vanliga yrken, har förmodligen också bristande språkkunskaper och allmänna svårigheter att anpassa sig till det svenska samhället. Har samhället något intresse och någon avsikt med denna kategori? Kan det vara att å ena sidan motverka att de blir en kostnad för samhället och å andra sidan att de blir en skattebetalande intäkt för samhället? Har näringslivet något intresse av att anställa personer som inte kan producera vad en lägstalön anger. Kan näringslivet vara intresserade för att anställa denna kategori till en kostnad som täcks av den kostnaden de förorsakar. Jag tror det.

Vad betyder subventionerna av lönekostnaden för denna kategori. Jo, att de blir en kostnad för samhället och en intäkt för arbetsgivaren, eftersom deras arbetsinsats tydligen täcker de kvarvarande kostnaderna för arbetsgivaren. Vad betyder det för samhället och för skattebetalarna. Jo att vi köper oss en samvetsfrid genom att sysselsätta denna kategori. Ändock skapar det en kostnad för samhället och ingen lösning på kategorins verkliga problem. Förhållandet låses in i ett system utan slutlig lyckad lösning.

Eller tänk er en överproduktion av mjölk i landet. Staten betalar en subvention till producenterna för att förvandla mjölken till mjölkpulver. Därefter betalar staten en subvention för att priset på mjölkpulvret skall komma ner till internationell nivå. Exporten, särskilt till Afrika, kan upprätthållas.

Vad betyder detta för jordbrukare i Afrika. Jo att importerat mjölkpulver ersätter naturlig mjölk, genom att vara billigare. Mjölkproduktion är en del av lyckad boskapsskötsel och en del av att hålla naturen lämplig för jordbruk. Hur åtgärdas det nya problemet. Jo, konsumenterna klarar sig på billigt mjölpulver, som kommer ofta gratis genom hjälporganisationer. Dessa hjälporganisationer ger också pengar till jordbrukarna så att de kan uppnå en rimlig konsumtionsnivå. Vad har vi uppnått med detta. Jo att vi kan prisa oss själva för den godhet och uppoffring vi gjort genom att bidraga till en rimlig konsumtionsnivå. Vad som ger oss problem är att vi samtidigt inser att genom vår hjälp har en näringsgren i Afrika fördärvats och en dålig anpassning till marknaden i Sverige har förstärkts. Detta genom mångsidiga subventioner.

Nu är mjölkpulver endast ett exempel. Denna princip används på mycket inom handeln.

För att finansiera dessa subventioner inför EU tullar på import av varor, från Afrika. Det betyder att vi konsumenter i EU betalar med en dold skatt, som tullar är, de kostnader vi tar på oss för att förstöra Afrikas näringsliv.

Denna politik stöds inte bara av socialister. Den stöds av alla borgerliga krafter i Sverige. Vem är det som är dum i huvudet. Är det du eller är det jag?

På Tisdag skall Kristersson meddela Talmannen om framgång eller misslyckande gäller för hans uppdrag.

De som i sista hand skall avgöra detta är riksdagens ledamöter. Det riksdagen skall rösta om är endast toleransen av en regeringsbildare. Men om den kommande regeringen vet väljarkåren, och förmodligen ledamöterna lite.

Enligt Regeringsformen skall Regeringsbildaren snarast anmäla sin regering varefter den tillsättes efter konselj. Det står ingenstans. att regeringen som sådan skall prövas. Statsministern har ensam rätten att utnämna en regering och att få den förordnad.

Är det en gris i säcken. Borde inte Regeringsbildaren meddela Riksdagen vem är en avsedde Utrikesministern, Justitieministern och Finansministern i den nya regeringen? Övriga kan väl namnges senare?

Efter att ha skrivit detta med ? i texten har jag redan kommit fram till att nuvarande regler skall gälla. Allmänheten orkar inte med ytterligare ett åsiktsutbyte om vem som skall vara Utrikesminister och så vidare. Det får bli som skrivet. Regeringen får vi reda på så småningom och den får vi ta för vad den är. Fast nog är det plats för kommande överraskningar. Förmodligen kommer regeringsbildningen vara styrd av den helig proportionalitetsprincipen. Det är alltså inte frågan om att de bästa kandidaterna skall väljas på sina kompetenser för ministeruppdraget, nej millimeterrättvisa skall gälla efter valresultatet. Förmodligen är redan nu en del ministerposter fördelade för att undvika protester och i stället få njuta av allas beröm och glädje på tisdag.

Följande publicerad jag den 13 juni 2017:
”Politikerveckan på Järvafältet kommer definitivt att röra sig runt begreppet ’Allas lika värde’. Det kommer att uppstå osämja kring betydelse och innebörd. I Regeringsformen 74, inledningen till §2 står ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. ” Här finns både ordet ’värde’ och ’värdighet’. Många uppfattar ’värde’ som något som kan mätas, vägas och beräknas. Det kan inte vara betydelsen i uttrycket ’Allas lika värde’. ’Värdighet’ måste ha en annan betydelse. ”All human beings are born free and equal in dignity and rights. ” Så inleds FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Ingen engelskspråkig skulle acceptera ”equal in values and rights”. ’Människovärde’ är inte detsamma som Human values. Jag tycker att vi skall vänja oss vid att ’dignity’ avser ’värdighet’. Det är vanligt att ’värdighet’ förknippas med en persons yrkesposition. Men det ordet är ’vördighet’ – inte ’värdighet’. Ers Högvördighet Biskopen skall vördas inte värderas.
I en kvinnopanel på Politikerveckan förekom att det fanns kvinnor som uppfattade sig som ’mindre värda’. Men det syftade inte på något mätbart värde i pengar eller plikter. Närmast torde begreppet betyda ’mindre värdiga’ kopplat till deras egenskap av människa och person.
Varför använda begrepp som ger missuppfattningar. Vem anser att Hitler och Nelson Mandela hade samma värde. Däremot var de båda människor och begåvade med mänsklig värdighet. Det tar en stunds funderande för att få grepp om skillnaden mellan lika i värde och lika i värdighet och rättigheter.”

och idag tittar jag på Forum på TV. Först om lagstiftning och migration och där säger en deltagare (hinner aldrig uppfatta namn och position) att kommande lagstiftning måste koncentrera sig på ”värdighet och rättighet) Nästa program handlar om korruption i kommunerna och hävdar att det saknas ”värdighet” i uppgiften att vara opartisk.

Är det min artikel som efter drygt ett år trängt igenom och att det är slut med tjatet om ”värde”. Är inte kvinnor längre mindre värda utan lika i värdighet och rättigheter?