I väntan på Vadå?

Sverige exporterar råvaror, insatsvaror, konsumtionsvaror, livsmedel och kanske något lite lyxvaror, musik och förmodligen läkemedel. För varje export finns det en köpare. En exportaffär är alltså namnet på en importaffär.  Alltså är en importaffär också namnet på en exportaffär. Lika mycket som Sverige är beroende av export så är Sverige lika mycket beroende av import, alltså att det finns köpare.

Ett land som försöker öka handelsutbytet genom att subventionera export, tullbelägga import, manipulera handelsutbytet genom konstlad växelkurs, gör inget annat än försämrar sin egen och sin handelspartners ekonomi.

Valutor i handelsutbyte är endast betalningsmedel. Den nation som använder sin valuta som ett ‘finansiellt instrument’ lurar inte bara sig själv utan alla andra som följer exemplet.

Det enda lyckobringande är ren och ärlig frihandel  då två parter träffar överenskommelser till ömsesidig nytta.

Varför är detta så svårt att förstå?  Hur kan EU kalla sig frihandelsvänner och ända upprätthålla en intern tullunion till skada både för exportörer och importörer?

Hur kan det finnas en sådan majoritet som tror att jämlikhet skapas och fattigdom bekämpas genom att tullar hindrar lågproducerande länder att sälja mer till högkonsumerande länder?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s