Ett försök till nationalekonomi.

Antag att i Sverige finns en stor grupp människor som icke kan försörja sig själva av olika orsaker. För en del av dessa erbjuder så samhället en anställningsmöjlighet som ger arbetsgivaren en nivå på kostnaden så att arbetsgivaren blir villig att anställa. För att uppnå en rimlig konsumtionsnivå för den anställde fyller staten på med bidrag med skattemedel.

Det finns alltså en kategori arbetslösa. Det finns alltså en nivå där även denna kategori är anställningsbar. Det finns alltså en bedömning av en konsumtionsnivå.
Denna kategori torde sakna kompetens för vanliga yrken, har förmodligen också bristande språkkunskaper och allmänna svårigheter att anpassa sig till det svenska samhället. Har samhället något intresse och någon avsikt med denna kategori? Kan det vara att å ena sidan motverka att de blir en kostnad för samhället och å andra sidan att de blir en skattebetalande intäkt för samhället? Har näringslivet något intresse av att anställa personer som inte kan producera vad en lägstalön anger. Kan näringslivet vara intresserade för att anställa denna kategori till en kostnad som täcks av den kostnaden de förorsakar. Jag tror det.

Vad betyder subventionerna av lönekostnaden för denna kategori. Jo, att de blir en kostnad för samhället och en intäkt för arbetsgivaren, eftersom deras arbetsinsats tydligen täcker de kvarvarande kostnaderna för arbetsgivaren. Vad betyder det för samhället och för skattebetalarna. Jo att vi köper oss en samvetsfrid genom att sysselsätta denna kategori. Ändock skapar det en kostnad för samhället och ingen lösning på kategorins verkliga problem. Förhållandet låses in i ett system utan slutlig lyckad lösning.

Eller tänk er en överproduktion av mjölk i landet. Staten betalar en subvention till producenterna för att förvandla mjölken till mjölkpulver. Därefter betalar staten en subvention för att priset på mjölkpulvret skall komma ner till internationell nivå. Exporten, särskilt till Afrika, kan upprätthållas.

Vad betyder detta för jordbrukare i Afrika. Jo att importerat mjölkpulver ersätter naturlig mjölk, genom att vara billigare. Mjölkproduktion är en del av lyckad boskapsskötsel och en del av att hålla naturen lämplig för jordbruk. Hur åtgärdas det nya problemet. Jo, konsumenterna klarar sig på billigt mjölpulver, som kommer ofta gratis genom hjälporganisationer. Dessa hjälporganisationer ger också pengar till jordbrukarna så att de kan uppnå en rimlig konsumtionsnivå. Vad har vi uppnått med detta. Jo att vi kan prisa oss själva för den godhet och uppoffring vi gjort genom att bidraga till en rimlig konsumtionsnivå. Vad som ger oss problem är att vi samtidigt inser att genom vår hjälp har en näringsgren i Afrika fördärvats och en dålig anpassning till marknaden i Sverige har förstärkts. Detta genom mångsidiga subventioner.

Nu är mjölkpulver endast ett exempel. Denna princip används på mycket inom handeln.

För att finansiera dessa subventioner inför EU tullar på import av varor, från Afrika. Det betyder att vi konsumenter i EU betalar med en dold skatt, som tullar är, de kostnader vi tar på oss för att förstöra Afrikas näringsliv.

Denna politik stöds inte bara av socialister. Den stöds av alla borgerliga krafter i Sverige. Vem är det som är dum i huvudet. Är det du eller är det jag?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s