Lek med ord

Jag försöker leka lite med orden. Resurser och pengar är inte detsamma.

Tänk dig en järnväg. Den sträcker sig genom landskapet, har stationer och rangerbangårdar med jämna mellanrum. Men den ligger tyst och stilla. Där går inga tåg. Det är onekligen en resurs som inte utnyttjas.

Nu tänker du dig att det tillsättes pengar. Tåg bemannas, stationer utrustas för biljettförsäljning och cafeterior öppnas. Rangerbangården utrustas för att ta mot olika produkter. Resursen har nu fått pengar,men det går fortfarande inga tåg. Varför inte det då?

Tänk dig en järnväg igen. Där går tåg dygnet runt. Godstransporter utnyttjas maximalt och persontransporterna är otillräckliga och klaras av med biltrafik och flyg. Svårigheter uppstår på grund av trafiktäthet som försvårar, nästan omöjliggör, underhåll och förbättringar. Detta är onekligen en resurs som utnyttjas till bristningsgränsen.

Nu tänker du dig att det tillsättes pengar. Mer pengar än operatörerna begärt. Men trots detta fortsätter eländet. Pengar finns men resursen orkar ändock inte med.

Tänk dig nu att i stället för järnväg är det sjukvård. Resurser finns och pengar finns men ändock är något fel. Vad är det?

Tänk dig nu ett telefonnät. (Gör det ont att tänka så mycket? Tag en Alvedon.) På 1940 talet var bekymret det att telefontrafiken var så stor att nu måste halva Sveriges befolkning anställes för att koppla den andra halvans telefonsamtal. Så kom ett företag som kallades LM och erbjöd en automatisk telefonväxel. Detta fruktansvärda hot skulle följaktligen göra halva svenska folket arbetslösa. Trots detta hot började installationerna och LM blev rika och de arbetslösa fick på något underlig sätt andra jobb. Men åren gick och LM fick problem. Deras kunder ville inte ha dyra telefonabonnemang och kopparledningar kors och tvärs i naturen. LM slutade och Ericsson började sätta upp höga master i naturen och folk hade telefoner utan sladdar. Staten som hade monopol på det fasta telefonnätet drog sig ur. I Afrika fanns inget fast telefonnät men nu sägs att den viktigaste händelsen för att utplåna fattigdomen i Afrika är att telefontätheten i Afrika är bland de högsta i världen.

Tänk igen. Varför kan inte sjukvård vara som telefoner. Tänk om Afrika kommer att ha världens bästa sjukvård om några år. Vad är det som händer? Vi har väl inte gjort (eller gör) något fel?

Tänk ännu mer. Tänk om alla transporter om 20 år går på elektricitet och äntligen har Co2 utsläppen radikalt minskats. Tänk om de första reguljära eldrivna flygplanet är i luften. Tänk om läkare inte längre är det finaste yrket utan det är läraren, från första början till universitetsnivån.

Tänk om vi människor inte är så dumma som vi trodde.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lek med ord

  1. Fnatte skriver:

    Iband tänker jag att all verksamhet är som bilverkstäder utom polis/militär som har monopol.

    Gilla

  2. 1147kjellen skriver:

    Liberalismen bygger på enskild äganderätt till produktionsmedlen. Men jag vet inte hur liberalismen ställer sig till tjänstesektorn. Att någon liberal person skulle komma på tanken att förmedling av nyheter skall ske i statlig regi betald av obligatorisk avgift på innehav av apparat som möjliggjorde mottagande av ljud och bild, men i övrigt var frivillig har nu ändrats till betalning vi skatt, oberoende om du kan te emot meddelanden eller inte, är obegriplig. Förmedling av nyheter borde då vara en del av tjänstesektorn och då blir konsumtion av nyheter en vars sak att göra, helt mot betalning. Kultur och Idrott och liknande kan knappast ens av kommunister vara statens sak att kontrollera, men undantag av kultur och idrott. T.ex. frimärkssamling och bridge, kan inte betraktas som statliga angelägenheter men däremot schack, fotboll och ishockey på nationell nivå. Frågan om värd blir därför svår att besvara. Bilverkstäder är ju verkligen vård av bilar och förmodligen finns det en uppfattning att bilar är värda mer än människor och att därför människor vårdas i kommunal regi. Problemet ligger nog i att politiken inte längre handlar om hur staten skall skötas utan om hur samhället, inklusive staten, skall skötas. För detta användes demokrati enligt fackföreningsrörelsens definition. Demokrati är frivillig så länge den sker på fackets villkor.
    Liberalismen borde hjälpa oss genom att förklara tjänstesektorn i sin helhet som del i den fria marknadsekonomin. Detta i sin tur betyder att alla måste acceptera att inga avtal får träffas genom tvång utan alltid frivilligt till båda parters nytta. Sjukvård är speciell och kräver ytterligare ett avtal. nämligen att båda parter kommer överens om att betalningen för behandling och vård skall ske genom ett avtal, träffat utan tvång, till ömsesidig nytta. Detta i sin tur kräver en styrning av staten med demokrati enligt definitionen publicerad av FN.
    Kanske tänker du att svaret är raljant, men det är det inte. Det är svårt att formulera och svaret är skrivet i välmening.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s