Det var för mycket svammel i förra inlägget.
Att reglera svensk livsmedelsproduktion kan bara göras på ett sätt, nämligen att helt förstatliga den och slippa hänsyn till efterfrågan. Med en fri livsmedelsproduktion kommer alla inblandade göra allt för att öka sin försäljning, sin vinst och sitt välstånd. Det betyder att tillgång och efterfrågan hela tiden söker balans.
Motivet med säkerhet i händelse av krig leder till frihandel med alla länder i världen som vill köpa eller sälja livsmedel. En omfattande handel med Ryssland leder till att företagsamheten i Ryssland ökar, vare sig regeringen vill det eller inte. Ökad frihandel kommer så småningom att leda till kapitalism och därefter till demokrati. Så har de flesta nya demokratierna kommit till.