Korruption i Sverige

I en artikel i GP den 15 maj, skriver Louise Brown från Transparency International Sweden om korruption i Sverige och slutar med följande mening: ” En lag utan domar ger ingen effekt. Den ger bara cyniker.”

Artikeln handlar uteslutande om korruption inom näringslivet. Den korruption som betyder något i Sverige är den offentliga finansieringen med skattemedel av partier i riksdag och i kommuner. En karriär som riksdagsledamot kräver  en nominering från ett parti.

Hur skulle vi uppfatta det om en tjänst som receptionist i ett byggföretag krävde medlemskap i ett parti.

Är inte tanken helt barock? Varför är det då inte barockt att en riksdagsledamot  måste vara partiansluten trots att det står i klartext i vår konstitution/författning/grundlag att var person som har rösträtt har rätt att kandidera till ett riksdagsmandat?

Varför har vi lagar utan straffpåföljd? Är inte de också barockt?

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Korruption i Sverige

  1. Mina skriver:

    Läst, och håller med ang oberoende kandidatur till riksdagen. Det finns nog många där ute som har bra idéer för samhället och som delas av många, men utan att för den sakens skull vilja begränsa sig till ett visst partis åsikter och idéer. Finns ju dessutom i princip bara 8 st att välja mellan på nationell nivå. Det känns lite förlegat. I ett såpass litet land som Sverige borde man väl kunna ha ett system där man med stöd av ett antal tusen namnunderskrifter kan få en chans att ta sig till riksdagen.

    Gilla

    • 1147kjellen skriver:

      Första åtgärden för att möjliggöra oberoende kandidater är att avskaffa stats- och kommunbidrag till politiska partier. Är det inte barockt att skattepengar används till att betala olika politiska idéer. Den dagen skattefinansieringen är borta och partierna måste betala för sina egna kandidater måste det bli tillåtet att betala till riksdagskandidater helt fritt. Alltså partierna får lita till sina medlemmar, till olika organisationer (redan i dag tillåter vi LO att finansiera Socialdemokraterna) företag och varför inte kandidaters egna verksamheter.
      Tänk dig att Sverige delades in i valdistrikt som väljer 1, säger en, riksdagsledamot. Vi har nu 349 ledamöter och runt 10 miljoner invånare. Säg att varje distrikt består av 25.000 invånare. Det blir ungefär13.000 väljare. Med media, facebook och goda idéer och tro på sig själv så tror jag att det är möjligt för även personer med små resurser att ta en plats på valsedeln. Jag tror detta löser sig med en mängd olika lösningar. Samhället och myndigheter behöver inte bekymra sig.
      Vad som måste göras är att tala om för väljarna vad som krävs av en riksdagsledamot. Helt enkelt en arbetsbeskrivning som varje kandidat har att hålla sig till.
      Samtidigt bör en riksdagsledamot få en ersättning, lika föra alla, väl tilltagen för att dels ge ledamoten möjlighet att betala alla sina kostnader för olika aktiviteter. Därefter beskattas ledamoten för vad som blir över (vinsten kallar några det). Det blir minst 60 procent i kommunalskatt, statsskatt och egenavgift. Det kan ge en annan känsla hos ledamoten när det gäller uppfattningen om skatt på arbete.
      Detta kräver också en hel del förändringar i Regeringsformen, främst att plocka bort alla privilegier och allt inflytande som tilldelas godkända politiska partier. Till sist en helt ny författningen, och det är vad Sverige verkligen behöver.

      Tack för ditt intresse.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s