Åsiktsfrihet

Epstein och Nordgren intervjuade Staffan Heimersson i gårdagens program. Staffan Heimersson fick konsekvenser av en krönika i Aftonbladet om #metoo fenomenet. Han blev av med jobbet (eller en del av hans jobb). Varför? Jo därför att Aftonbladet inte tyckte att Staffan Heimersson hanterade ämnet på rätt sätt.

Då blev ärendet en fråga om yttrandefrihet och tryckfrihet. Självklart har Aftonbladet och varje tidning, eller för den delen radio och tv, rätten att inte publicera något som de inte gillar eller som gäller deras utgivaransvar. Staffan Heimerssons krönika var inte något unikt för en ansvarig utgivare och enligt utsago hade krönikan publicerats efter sedvanlig granskning. Så det är frågan om konsekvenserna av att först låta publicera en krönika och därefter känna sig så kränkt att Staffan Heimersson dels får sin kommunikation med Aftonbladet stoppad dels uppfattar sig som avskedad utan att få detta framfört på ett korrekt sätt.

Jag lyssnar på detta och mina tankar går delvis i andra banor. Jag upplever media som överdrivet sexualiserat. Det förekommer texter och scener och situationer som publiceras med ett medvetande om att delar av publik och läsare uppfattar det som anstötligt. Homosexualitet i alla dess former får publicitet. Jag uppfattar denna trend som att jag skulle vara homofob om jag inte uppskattade och uppmuntrade alla yttringar av homosexualitet som värdiga och respektabla.

Ämnet yttrandefrihet var för några månader häftigt debatterat. Ett antal författare ville förmå Bokmässan i Göteborg att utesluta en tidning på grund av tidningens vidriga innehåll och oacceptabla ideologi. Nordiska Motståndsrörelsen demonstrerade i samband med detta genom att utnyttja friheten att demonstrera. Jämför nu Pridefestivalerna med bilder i TV på deltagarna som uppträdde stötande i mångas (åtminstone någras) uppfattning. Rapporter om ’motdemonstranter’ och stenkastare mot paraderna har jag inte uppfattat.

Kritik mot #metoo och mot Pridefestivaler besvaras inte med debatt utan med fördömanden. Kritik mot nazism besvaras inte med debatt utan med fördömanden. Samma sak med kapitalism och till och med liberalism. Kom ihåg att det var högst vördiga och aktade män i samhället som dömde häxor till bålet.

Staffan Heimersson har behandlats som om media vill auktorisera av dem godkända uppfattningar och åsikter och att försvåra eller förhindra att icke önskvärda åsikter får offentlig spridning.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s