Republik nu!

Den 17 juni skrev Aza Cheragwandi som representant för Unga Republikaner, plus många andra, en debattartikel i GP om republik i Sverige.

Jag är republikan/demokrat men har aldrig gillat Republikanska Föreningen därför att den vill ha kvar Palmes Folkdemokrati och vurmar inte för kravet på en maktdelningsprincip.

Det påstås – ingen vet på vilken grund – att Palme lät Kungen vara statschef med enbart ceremoniella och representativa uppgifter. Detta enligt något som kallas Torekovskompromissen.

Men —- i Regeringsformen 1974 finns inte inskrivet att statschefen har några ceremoniella eller representativa uppgifter.  Och jag har gjort mycket för att få reda på vad Torekovkompromissen är.  Den är ingenting, den finns helt enkelt inte.  Fyra personer från fyra partier, utan riksdagsmandat, sades skulle samlas för att undanröja tvistigheter i och motstånd mot Grundlagberedningens förslag.  Vad kom ut av dessa icke parlamentariska icke monarkiska personers samtal.  Ingen vet därför att det inte finns några protokoll från gruppens åsikter. En del påstår, att i Grundlagberedningen finns hänvisningar till Torekovkompromissen, men i så fall måste det väl gå att hitta något om vad Torekovkompromissen behandlade.

Alltså Sverige är ingen monarki och har ingen monarkisk konstitution. Alltså är allt arbete om att införa republik i Sverige ett slag i luften.

Problemet, skandalen, med RF74 är att maktdelningsprincipen är avskaffad. De vanliga befogenheterna för en statschef är invävda i RF74 på ett finurligt sätt. Statschefens befogenheter delas mellan statsminister, talman och riksdag. Det finns sådana inslag, att statsministern (med Erlanders och Palmes fasta tro att Socialdemokraterna naturligt alltid skulle ha majoritet) alltid har kontroll på riksdagens och utskottens arbete.

Att borgerligheten gick med på detta är förvånansvärt.  Att borgerligheten fortfarande accepterar detta måste bero på förtjusning över att kunna få chansen till absolut makt.

Vad som nu måste göras är att skapa en helt vanlig republikansk författning. Med en folkvald statschef med en statschefs vanliga uppgifter.  Om du undrar vilka en vanlig statschefs befogenheter är, så läs Finlands, Estlands, Lettlands och Litauens författningar.

Varför finns det ingen statsvetare som har granskat Sveriges författning, kritiskt?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s