Stackars statsministern

Jag lyssnade på morgonens Ring P1 med Stefan Löfven som gäst. Allmänheten fick ställa sina frågor. Löfven fick klara bekymmer med att svara, men gjorde sitt bästa för att hålla sig till frågan så långt det gick. I en del fall var det helt omöjligt.
För min del ställer jag mig frågande till programansvarig. Det är självklart att Statsministern inte kan ge ett klart och ur partipolitiskt och valstrategiskt korrekt svar varför inte X fick sin medicin på äldreboendet Y enligt Z’s önskemål. Jag kopplar detta till mina idéer om statsskicket.
Den centrala institutionen är Riksdagen. Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lag och att bevilja regeringen medel för administrationen av riket. Denna uppgift utförs av riksdagsledamöterna som utsetts av medborgarna i val.
Riksdagen utser regeringsbildare med uppgift att styra riket enligt gällande författning och allmän lag till medborgarnas bästa.
Rättsstaten är en funktion av Riksdag och Statschef och har till uppgift att ansvara för att Riksdag, Regering och Medborgare och andra som vistas i riket. För att fullfölja detta har rättsstaten makt att tvinga medborgarna och andra som vistas i landet genom att delegera dessa uppgifter till Polis och Försvar.
Statschefens uppgifter är att övervaka den korrekta tillämpningen av Författning och Allmän Lag hos Riksdag, Regering och Rättsstaten. Stabschefen föreslår Riksdagen regeringsbildare. Statschefen är beslutsfattare i internationella avtal. Statschefen har i Författningen fastställda befogenheter.
I hela denna apparat har olika medborgerliga organisationer ingenting att göra annat än att följa lagar och förordningar. Detta innefattar också politiska organisationer. Riksdagsledamöter utses av folket i val och varje person med rösträtt har rätt att kandidera och endast en individ kan anmäla sig till kandidat.
I hela denna apparat nämns inte kommunalval. Kommuner har inte till uppgift att stifta lagar. Uppgiften är att sörja för medborgarnas önskemål inom kommunen och skall i särskild lag, som alltså inte är grundlag, få befogenheter att fatta tvingande beslut och att själva finansiera dessa om sådant följer av beslutet.
I den statliga organisationen och den kommunala lämnas många verksamheter oreglerade. Det är de ju redan idag, med viss anpassning. Vi har en sjukvård i offentlig regi. Detta är ju ett frivilligt ställningstagande av medborgarna. Finansieringen av sjukvården sker genom frivillig utdebitering av medel till i princip kommunerna i deras samhällsinstitutioner. Om en kommun vill göra mer eller mindre bestämmer medborgarna själva och finansierar själva. Om vi inte har förtroende för oss själva att ansvarsfullt klara detta – hur kan vi då ha förtroende för andra att bestämma om allt detta?
Var kommer politiken in i detta? Vi ha ju olika idéer. Säg liberalism och socialism. Däåblir det entusiasternas sak att förklara deras idéers betydelse och hur det skulle påverka samhället. Kandidaterna till riksdagsledamöterna blir säkert påverkade av detta och får alltså i sin tur förmedla sin inställning till väljarna och folkets vilja i val kommer att återspeglas i Riksdagen genom dessa fria och frivilliga ledamöter, med högt anseende och status och en mycket välavlönade mandatperiod.
Styrelseskicket kan diskuteras. Enligt ogrundade uppgifter föredrar svenska folket en oreglerad, odefinierad monarki med ett regerande kungahus. För min del skulle jag föredra demokrati. Det finns obetydliga grupperingar som förordar diktatur.
Demokrati har en absolut grund. Absolut betyder här att den kan inte diskuteras eller förändras utan att förlora sin grundläggande innebörd. Så här lyder den i den engelska originaltexten:
”All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood”
och i den svenska översättningen:
Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Här kommer en konstighet. Dignity kan inte översättas med värde och Värde kan inte översättas med dignity. Dignity översättes med värdighet och värde översättes med value.
Varför så har skett kan jag inte förklara men tror att översättaren har ansett att svenska folket inte kan förstå ‘värdighet’ annat än i omodern eller till och med nedsättande betydelse.
Lägg märke till att här inte talas om ras, religion, kön etc. Detta för att en människa är en människa och inte en varelse vilken som helst. Det finns kön men det har ingen som helst betydelse för människornas lika värdighet och rättigheter. Därför vill jag att det absoluta villkoret för demokrati skall formuleras: Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. Därefter följer demokratin definitionen i FN.
Alltså skall Regeringschefen Stefan Löfven frågas ut endast om hur han sköter sitt ansvar för rikets förvaltning och hantering av skattebetalarnas pengar. Utdelning av medicin av rätt sort vid rätt tillfälle är ett ansvar för chefen för äldreboendet.Alltså kan en fråga inte besvaras om inte fråganden och svaranden har hela sammanhanget klart för sig.

Publicerat i Okategoriserade | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Tak över huvudet

De flesta partier accepterar begreppet ‘marknad’. Den enkla betydelsen är mötesplatsen för säljare och köpare. En del lägger in betydelsen ‘marknadskrafter’. Gärna det, men begreppet marknadskrafter är resultatet av parternas möte på marknaden. En del anser att ‘marknaden’ är något negativt. Men varför det? Någonstans och på något sätt måste säljare och köpare fä kontakt, annars händer ingenting. En del anser att ‘marknadskrafterna’ är något som skadar de svaga i samhället. Men varför det? Om en svag säljare möter en stark köpare, betyder det verkligen att den svagare förlorar på affären? Den svage säljaren kanske tjänar mer än förväntat på mötet med den starke. Den svage säljaren måste känna att avtalet är frivilligt. Den som känner sig i en tvångssituation måste lära sig att säga nej. Men just det är så svårt. Någon måste lära den svage att det aldrig finns förtvivlade situationer, det finns bra förtvivlade människor. Det är svårt, men ta det lugnt.

Ett fåtal personer accepterar den fria marknadsekonomin. Därför att den bygger på att fria människor träffar avtal. Men om det inte finns fria människor – ja då finns faktiskt inte någon fri marknadsekonomi. Det är inte den fria marknadsekonomins fel, det är något annat fel. Varför skall en människa inte känna sig fri om det inte är någon eller något som tvingar henne? Frihet från tvång är alltså villkoret för fri marknadsekonomi. Så läs då Biskop Thomas Frihetssång, googla den. Den är från 1400-talet och ännu har vi inte lärt oss frihet. Kanske får vi aldrig Fri marknadsekonomi, men det är vårt eget fel i så fall.
Börja med Bostadsmarknaden. Var och hur möts säljare och köpare. Eftersom det finns olika boenden så finns det också möjligheter till mängder av mötesplatser. Annonser i tidningen, annonser på nätet, mäklare och agenter i olika former. Att bostadsmarknaden är speciell med mängder av regleringar och större efterfrågan än tillgång borde inte vara ett hinder utan snarare en stimulans till aktiva mellanhänder. Bästa medlet mot ojämnhet i tillgång och efterfrågan är en livlig marknad med många mellanhänder. Rädslan för att en livlig marknad betyder högre hyror är ogrundad. Se vad folk betalar idag trots regleringar och hyresgästföreningar.

Så kommer den konstiga föreställningen hos både politiker och bostadssökanden att billiga hyresrätter är en social rättighet. Hyresrätter är den dyraste och mest exklusiva bostadsformen. Men hur skall en ungdom få råd att hyra en lägenhet och kunna lämna sitt barndomshem. Jo det skall de göra när de får råd. Skall ungdomar då tvingas att bo kvar hemma trots att dom inte vill. (Fråga vem som tvingar och vad ungdomarna vill). Det finns massa andra sätt att lösa sin bostadsfråga.

Sociala bostadsprogram kan kommuner ägna sig åt genom att upplåta tomter till egnahemsbyggande. Du bygger själv, eller med kompisar, eller med hjälp då och då, eller med monteringsfärdigt. Kommunens byråkrati stoppar vid tomten och inser att det inte är någon katastrof om en Hallandslänga ligger bredvid en Fiskarstuga eller ett klassiskt svenskt torp.

‘Laissez faire” betyder låt dom jobba. Det samhället har visat sig framgångsrikt. Stat och kommun skall ägna sig åt byråkrati och irritera folk. Se upp för välfärdsstaten och skydda välfärdssamhället, lär dig skillnaden.

Allt detta skrev jag för att Peter Eriksson, vår bostadsminister, sa att ‘vi’ bygger fler hyresrätter än någonsin, och billiga är de, varför klagar ‘vi’ då? (Börja att klara ut vem ‘vi’ är. Jag varken bygger eller klagar.)

Publicerat i Okategoriserade | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Narkotikan

SVT 2 hade i kväll ett långt program om gängkriminalitet följt av 15 minuters publikfrågor på SVT Play. Vänsterpartiets representant nämnde narkotikan som en del av problemen i utanförsområdena, men det var allt.

Hur kan det komma sig att partiföreträdare med särskilt uppdrag att förklara sitt partis politik mot gängkriminalitet debattera i en timma utan att undra om narkotikahandeln kan ha någon påverkan på denna kriminalitet.

Jag har intrycket att redaktionen för debatten hade krävt av deltagarna att inte förvandla detta till en narkotikadebatt och därför försvann den företeelse som jag tror är den viktigaste i förklaringen av gängkriminaliteten.

En så kallad elefant i rummet.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Triangulering i kub

När Isabella Lövin lovar 40 miljarder till klimatet då undrar jag, varför just 40 miljarder. Räcker inte 30 miljarder och skulle då inte 50 miljarder vara bättre. Och hur många poliser vill Lövin ha? För sent nu. Valkampanjen är redan igång.  Jag har några råd till nästa kampanj 2022:

  1.  Alla partier, både riksdags och andra, skall enas om att deras gemensamma mål är att förbättra Sveriges välstånd.
  2. Alla partier,och andra intresserade, skall i klara och tydliga ord, alltså förståeliga för envar, tala om hur detta skall gå till.
  3. Visar det sig att två eller flera partier har identiska program så skall ledarna träffas och slå samman partierna till ett parti.
  4. Sluta att redovisa att förslagen är finansierade och återfinns i budget. Det är inte partierna som beslutar om bevillningar, budgeten. Det är riksdagsledamöterna som skall lägga fram motioner till riksdagen. Om förslaget är värt att godtas så måste det också vara värt att finansieras. Det gör riksdagen i nästa steg då riksdagen tar med kostnaden i sin budget. Det har inte regering eller partier något med att göra.

Den som följt min blogg märker att detta kräver en del förändringar, nämligen att kandidater till riksdagen endast får nomineras av kandidaten personligen. Förslaget här visar att partierna inte har med riksdagen att göra och att deras uppgifter blir att hålla debatten levande och konkret  påverka riksdagsledamöterna att föreslå förändringar och förbättringar. Riksdagen tar sedan beslut om vad som kan och skall genomföras

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Triangulering i kvadrat

Annika Strandäng meddelar idag att Socialdemokratena går till val på att flytta över Äldreomsorgen till Sjukvården.

Ebba Busch meddelade igår att Kristdemokraterna går till val på att flytta Äldreomsorgen till Sjukvården.

Vem går till val på att stoppa Sjukvården i papperskorgen och börja om på nytt. T.ex. ett Karolinska Sjukhuset i varje kommun. Vem kan slå det?

Publicerat i Okategoriserade | Märkt , | Lämna en kommentar

Skolan

SVT 2hade ett entimmes program om skolan. Fridolin och Björklund på plats. Borlänges kommunalpolitiker som hanterade skolan, representanter för lärarfacket, avhoppade lärare, ingen aktiv, representanter för eleverna.

Men inga rektorer. Rektorerna nämndes annat än i förbigående och rektorernas uppgift i skolan togs inte alls upp.

Det är förmodligen samma sak i hela Sveriges offentliga sektor. Ledningen sköts av politiker. Ledningens avgörande roll i hur en verksamhet fungerar anses måste skötas av politiker. Politiker, kommunalt och statligt, väljs på sina partisympatier och detta anses vara tillräcklig kompetens för de flesta arbetsuppgifter. Men de politiska kandidaterna är generalister inte specialister.

Liberalismens idé i näringslivet är det enskilda ägandet och arbetsfördelningen. Inget samhälle skulle gå framåt om alla skulle göra allt själva. Vi måste ta hjälp av andra, och både du och andra måste se till att bli så bra som möjligt i just din uppgift. Det enskilda ägandet betyder att värdet av ditt arbete tillfaller dig.

Rektorer borde äga sin skola. Men det synes inte möjligt. Men möjligt är att rektorer har den mentalitet som en ägare har. Rektorn skall vara den specialist som kan se till att de samlade lärarna, lärarkollegiet, var och en i sin uppgift ser till att just deras skola är den bästa, i värsta fall den näst bästa, i sitt samhälle.

Publicerat i Okategoriserade | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Vem är ‘vi’?

Citat från en essä av Malcom Kyeyune som ger en definition på vem är ‘vi’:

”Enligt Mason har Nigel Farage mobiliserat en “pöbel” (engelskans “mob”). Det politiska subjekt, det “vi” som måste stå emot denna farliga folkhop, definieras inte längre av att vara höger eller vänster, utan av respekt för demokratin, för multilaterala och globala institutioner, och av tolerans för migranter.”

Frågan är om ‘vi socialdemokrater’ håller med. Vem är ‘vi’?

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar